I helgen var vi hemma hos Pippi, i Villa Villerkulla. Eller rättare sagt var vi i ett av hennes hus. Det finns ju några stycken Pippi-villor över landet, och just denna ligger på Junibacken på Djurgården.

Det var Pippi-föreställning och vår 2½-åring är så klart övertygad om att hon verkligen har sett Pippi på nära håll. Och Pippi-sången trallade hon på länge! Efter föreställning & lek bland Karlssons taknockar, åkte vi upp med  sagotåget (underbart!) till Villa Villerkulla igen och först då vågade Mia sig fram till Lilla Gubben. Hon borstade och matade honom, men vågade inte sitta på honom. Underbar spontan kärlek.

Det sämsta med Junibacken, tyckte Maximilia, var att Madicken faktiskt inte var där. Bara som en liten, liten figur under sagotåget. Stor besvikelse hos en Madicken-älskande unge. Det fanns inte heller Madicken-grejer i den välfyllda bokhandeln. Undrar verkligen varför det heter just Junibacken.

Nu längtar jag till Vimmerby, får se när det blir... :)

Jominsann, det har vi gjort för våran del. Vad har ni gjort för eran del?...

(Så hade Pippi sagt, fattar ni väl!)