Inlägg publicerade under kategorin Funderingar

Av Maximilia - 19 december 2007 15:39

Nu när Ulrica ska sluta

är det nära att jag börjar tjuta

Men först ska hon ha jävligt massa fester och vara fri

Sedan börja på nytt lär det tydligen bli

Så jag hoppas hon kommer få en härlig jul och riktigt njuta!!!


Så söta kollegor man har! Denna fina vers har Malin knåpat ihop. Jag kommer att sakna alla härliga sällskapssjuka kollegor och alla bekymmer och glädjeämnen som de delar med sig av. Som tur är flyttar vi inte till världens ände, så vi kommer höras ändå. Men aldrig luncha på hotellet igen.


2 dagar kvar.

Av Maximilia - 24 november 2007 20:27

jag kan inte veta
vad som är rätt för dig
jag kan hjälpa dig att leta
om du stannar här hos mig

för jag har rest på en ensam väg
och det känns som jag har kommit fram

 för du är det bästa som hänt mig
jag måste få säga det till dig


Kommer ni ihåg den? Ratata, för evigheter sen. Mellan dröm och verklighet. Och läs detta...


för mig är du det vackraste som finns,
för mig finns inget annat
det finns saker som alltid fortsätter växa,
när allt annat har stannat


Mauro. Funkar otroligt bra när man packar en hel lördag. Och har hela kvällen kvar.

Av Maximilia - 16 oktober 2007 20:33

Ibland finns det inte ord. Inga ord som kan beskriva lättnaden som infinner sig i våra liv just nu. Vi ska flytta söderut. Vi behöver inte själva besluta oss för att ge upp huset och se det som ett misslyckande. Vi är inte färdiga med allt vi ville göra, men det spelar ingen roll längre. Vi är ju inte på väg från något, vi är på väg till! Till en behagligare framtid med bekvämare boende. Bekväma människor bör ju trots allt välja ett bekvämt boende.


Fast om vi själva inte har tagit beslutet, vem har då gjort det? Ja, kanske ödet? Kanske befann vi oss plötsligt på rätt plats? Bägge två.

 

I dag firar vi att det ibland kan löna sig att köra ner huvudet och kämpa på. Plötsligt är det MIN tur! VÅR tur. I dag händer det, läste jag på någon blogg. I dag hände det. I dag var inte jag den som fick höra "alltså, det var såååå svårt att välja mellan er, ni är sååå lika, men det är säkert lätt för dig att hitta ett annat jobb..." I stället fick jag höra "vi kommer att sammarbeta så bra i vårt team, du har helt rätt bakgrund och kompetens, välkommen hit!"  Jag var tvungen till att sätta mig ner. När kommer ", men..."?? Men men kom inte. Det var min tur idag!! Det bubblar överallt.


SKÅL!


PS! Någon som vill köpa ett supercharmigt gult trähus från 30-talet i Kristianstad? :)


Av Maximilia - 24 augusti 2007 22:55

I kväll har Maximilia och jag varit hos våra vänner på tacos/fredagsmys. Eller som Kalle (5 år) sa "snacks och snack". :) Det är alltid så himla trevligt att åka till dem, nu har vi varit där så mycket att vi känner oss som hemma! Maximilia tjatar om sin idol Anna, men har nog börjat få upp ögonen för jämnåriga Karin också. Det är så härligt att vara där, och nyttig omväxling för ett "stackars ensambarn" med stoj, stim och att träffa andra barn som inte alltid får som de vill... :) Alltså, jag menar att vår dotter får oftast som hon vill. Vi är inte direkt principfasta i vår familj. Så vi måste bli bättre på att sätta gränser och följa dem, och försöka få henne att förstå hur livet funkar!...


Trots att vi var där i fyra timmar, så känns det aldrig som om vi hinner snacka (och snacksa) klart! Visst, vi blir ju avbrutna av fyra barn hela tiden, men ändå! Det är så härligt med vänner som man inte kan få nog av, eller hur?!? :)


Och gulligt att Maximilia blev helt fnissig när Kalle pussade henne när vi skulle åka hem. På munnen! Tsss... Och kinden... :)


Av Maximilia - 17 augusti 2007 08:48

Egentligen ville jag skriva om nåt positivt… MEN…

 

Deltidare?!?

I går frågade min chef om jobbade 75% hela våren.

- Ehhh, nej, jag har jobbat heltid sen den 1 januari – märks inte det?!?!

 - Ehh, joooo, log hon lite besvärat.

 

Härligt när ens chef har koll. Men hon har ju hela 7 underställda att hålla reda på, så att det blir för mycket att hålla reda på kan man ju verkligen [inte] förstå.

 

Dagisångest!

Sen hjälpte det ju inte att jag kom hem och fick höra att min Maximilia var själv kvar på förskolan i en timme…. Inte helt själv, så klart. Där var ju en tjej som praktiserade också, som pratade ”sådär bra” svenska. Maximilia var supernöjd, hon fick ju massor av uppmärksamhet och de var ute i köket och mumsade frukt. Men mamman kände sig inte så nöjd! Hur kan vi sätta ett barn till världen och sen bara dumpa henne hos någon annan? = grym dagisångest!!!

 

Ringde mamma. Jo, hämtning tidigare kan vi nog lösa! Sååå lättad. Mormor har ju nämligen en massa timmar att ta ut på sitt jobb och ska hämta tidigare på fredagar, och nu blir det troligtvis en dag till! Nu ska jag ju jobba 80% i höst och får väl fundera på om det är bäst med en helt ledig dag, eller två halva?... Kanske kommer Maximilias schema se ut så här:

Mån & tis 07:50 – 17

Ons är hon hemma med mamma

Tors 07:50 – 15:30-16

Fre 07:50 – 14

 

Det är väl inte sååå illa? Det bästa är ju att hon inte behöver väckas på morgonen, tycker jag. Hon vaknar av sig själv mellan 7 – 7:30 och det känns lyxigt.

 

Så då undrar jag...

Det märks inte att jag jobbar heltid. Nej, men varför ska jag då vara på jobbet så många timmar när min lilla tjej är på förskolan?


Foto: Jenny Lesko

Skapa flashcards